Flamstabiliseringsmekanismen för Vindsäker tändare avspeglas först i dess speciella brännarstrukturdesign. Vanligtvis använder den en dubbel- eller flerskiktsbrännare. Den yttre strukturen kan fungera som ett vindskydd. När vinden blåser från utsidan kan detta vindskydd effektivt blockera vindens direkta påverkan, ändra vindens riktning och bilda turbulens runt vindskyddet, vilket minskar vindens interferens på den inre lågan. Den inre brännaren ansvarar för insprutning och förbränning av bränslet. Till exempel har den inre brännaren i vissa avancerade vindtäta tändare en speciell porös design, och bränslet kan sprutas ut jämnt från dessa små hål för att bilda flera fina bränsleströmmar. Lågorna som bildas av dessa bränsleströmmar efter antändning är sammanflätade och stöds, och blåser inte lätt bort även vid vind.
Valet och tillförselmetoden för bränsle har också en viktig inverkan på antändningsstabiliteten hos vindtäta tändare vid olika vindhastigheter. Vindtäta tändare använder i allmänhet flytande högtrycksgaser som butan som bränsle. Butan har en hög energitäthet och relativt stabil förbränningsprestanda. När det gäller bränsleförsörjningssystemet är vindtäta tändare utrustade med en exakt tryckregleringsanordning. Denna enhet kan automatiskt justera bränslets insprutningstryck och flödeshastighet enligt tryckförändringarna inuti tändaren och temperaturen i den yttre miljön. När vindhastigheten är hög, kommer tryckregleringsanordningen att på lämpligt sätt öka matningstrycket för bränslet, så att bränsleinsprutningshastigheten accelereras, flammans intensitet och stabilitet förbättras och vindstörningarna motstås.
Dessutom är utformningen av tändsystemet också en nyckelfaktor. Vindtäta tändare använder vanligtvis piezoelektriska keramiska tändanordningar eller elektroniska pulständningsanordningar. Dessa tändanordningar kan generera elektriska gnistor med hög energi för att säkerställa att bränslet kan antändas på ett tillförlitligt sätt i olika miljöer. Dessutom är läget för tändanordningen och brännaren noggrant utformade så att den elektriska gnistan kan genereras vid det bästa läget för bränsleinsprutning, vilket omedelbart tänder bränslet och bildar en stabil låga. Till exempel är tändelektroden på vissa vindtäta tändare placerad i mitten av brännaren. När bränslet sprutas ut från det lilla hålet i den inre brännaren kan det antändas av den elektriska gnistan. Lågan bildas snabbt i mitten och sprider sig utåt och upprätthåller en stabil förbränning under skydd av vindrutan.
När det gäller material är det yttre skalet och viktiga inre komponenter i vindtäta tändare mestadels gjorda av högtemperatur- och korrosionsbeständiga material. Detta säkerställer inte bara tändarens säkerhet och tillförlitlighet under långvarig användning, utan hjälper också till att bibehålla dess tändningsstabilitet under olika vindhastigheter. Till exempel är vindrutan vanligtvis gjord av metall, som kan motstå eldning av högtemperaturflammor och påverkan av starka vindar utan deformation.